Ja då har man passerat en trevlig gräns när det gäller ekonomibloggen. Detta är mitt 50:e inlägg här om mitt investeringstänkande. Jag hade hoppats på att jag skulle ha kunnat fira ytterligare en gräns genom att spräcka 100000-kronors-nivån på depån. Dock ser det ut att dröja ett tag till även om det inte är långt kvar nu. jag ligger fortfarande och ruvar på min kassa och väntar in ytterligare utdelning. Efter den ska pengarna börja arbeta.

 Vad har då hänt på bloggen sedan jag började för ungefär ett och ett halvt år sedan. Man kan säga att det är egentligen två helt olika bloggar, en från före juli 2013 och den andra efter det datumet. Första tiden upplevde jag det mest som att jag inte visste riktigt vad jag ville med mitt bloggande och hade också tappat fokus och strategi i mina investeringar. Därför gjorde jag ett omtag på både investerande och bloggande i juli 2013. Efter det upplever jag att mitt investerande har fått en klarare struktur och en bättre planering samt att jag nu också har en bättre uppföljning på mina tankar och idéer genom bloggen. 

Jag uppskattar verkligen att ni både läser och kommenterar mina små inlägg. Det gör att jag både lär mig en massa och blir mera stringent i mitt tänkande. Jag hoppas också att jag kan bidra något till er som läser här och att det jag skriver upplevs som intressant, även om jag inte är den vassaste pennan eller den skarpaste analytikern eller den skickligaste sifferjonglören. Jag försöker också att svara på alla kommentarer som jag får. Det är dock inte alltid det går av en eller annan orsak.

Av dessa 50 inlägg vill jag själv framhålla dels min Thailand-serie samt inlägget om att sälja spadar till guldgrävare. Vilken är din favorit? 

Jag lovar att fortsätta blogga här så länge jag har besökare och kommentatorer samt så länge jag själv tycker det är kul och hittar intressanta infallsvinklar på investeringar och ekonomi.  

Annons