Efter att nästan hela den svenska aktiebloggosfären har fallit i trans över de norska försäkringsbolagen känner jag att jag måste ta ett samlat grepp och försöka formulera ett fullgott skäl till att antingen rata eller att ta in försäkringsbolagen i portföljen.
Jag har tidigare varit mycket skeptisk till branschen som aktier betraktat eftersom jag har tyckt att det är en dubbel risk man tar om man går in som ägare i ett försäkringsbolag. Vi har dels de vanliga riskerna med allt vad det innebär. Sedan har vi också de risker som kommer just av att man hanterar mänskliga risker och de ekonomiska konsekvenser som dessa otvivelaktigt leder till. Jag ska ta ett exempel som kan illustrera vad jag menar. I en möjlig stor olycka med många inblandade kan det vara så att det är ett enda försäkringsbolag som får ta hela den ekonomiska smällen. (Nu vet jag att de flesta bolag återförsäkrar sig och därigenom sprider riskerna) Det gör att vid en katastrof som den småländska stormen Gudrun eller den amerikanska orkanen Katrina så blir det otroligt kännbart för ett försäkringsbolag. Detta är en dubbelrisk som jag inte har varit beredd att ta.
På det senaste ekonomipratet uppstod en diskussion om huruvida försäkringsbranschen verkligen var en bra grej att satsa i. Min motpart visade då att kassaflödet i ett sådant bolag är mycket bättre än många andras tack vare den struktur som finns i o m att pengarna kommer ju faktiskt in långt innan något händer. sedan är de ju faktiskt specialister på att hantera risker. Så på det stora hela taget skulle risken inte vara någon risk. 🙂
Vad har jag då kommit fram till?
Svaret är: Ingenting än så länge. jag har dock svängt från att totalt vägra till att fortfarande vara tveksam men inte rabiat.
Vad tänker ni om försäkringsbolag som en långsiktig investering?

Annons