När Hetty Green byggde upp sin enorma förmögenhet, som när hon dog 1916 var svindlande 2,5 miljarder dollar i dagens penningvärde, på Wall street var det järnvägsaktier som var det hetaste och mest i ropet. Man finansierade mycket av järnvägsutbyggnaden genom järnvägsbolag som gav ut aktier. Dessa aktier var riskfyllda därför att de ofta var enbaneaktier som kunde gå bra men också kunde gå i konkurs eftersom man kanske hade räknat fel på efterfrågan på just den banan, eller hade problem med finansiering.

Järnvägar och tåg var en del av den växande infrastrukturen i början av det föregående seklet. Därmed var det också en del av det teknik- och ekonomisprång som i princip fick hela den västliga världen att blomstra fram till den stora depressionen på 1930-talet. Tidigare var det förenat med stora kostnader att frakta varor och personer från en plats till en annan och det var ofta tungt och besvärligt att resa på land eftersom vägarna var i mångt och mycket små och knappt farbara. Det var ekonomiskt mycket mer fördelaktigt att ta sjövägen om den möjligheten fanns. Då säger det sig självt att den enorma effektivisering som järnvägen ledde till blev en katalysator för hela samhället.

Nu har vi sett nästa stora teknik- och infrastruktursprång i form av uppbyggandet av de digitala vägarna och strukturerna. Nu ser vi också samma enorma resurseffektivisering som skedde då.  Det är bland anat därför vi har sedan många år en låg inflation i jämförelse med 1970- och 1980-talen i hela västvärlden. Det är också därför vi ser en ökad levnadsstandard och en ökad andel välsituerad medelklass i hela världen.

Förändringar i infrastrukturens system och organisation är viktiga att hålla koll på och bevaka. Dock är det också svårt att skilja agnarna från vetet och veta vad som klarar sig eller går i konkurs. Många gick på pumpen i slutet på 1990-talet för att man inte riktigt visste vad som var en bra investering i digital infrastruktur. Nu börjar man se klarare på detta och få en bättre helhetsbild på precis samma sätt om Hetty GFreen och hennes kollegor såg på järnvägarna på 1910- och 1920-talen när de började gå ihop till de stora järnvägsbolag vi än i dag kan köpa aktier i.

Annons