Kalle Anka, Farbror Joakim och hur man beskriver grundläggande ekonomi för barn.

Det är kanske inte så många av er som vet att jag har ett stort intresse för tecknade serier sedan barnaåren. Det började med Pellefant och Bamse för att sedan rätt så snabbt riktas över till Kalle Anka och alla de andra i Ankeborg.

I seriens värld kan man göra abstrakta och komplicerade saker ganska enkla och pedagogiska. Två serier som på ett lysande sätt för mig förklarade pengars cirkulation samt kraften i innovation och stordriftsfördelar i produktionen finns samlade i albumet ”Kalle Anka´s Bästisar”.

På sidan 25 börjar den första serien, ” Kalle Anka: För många pengar”. Det börjar med att Farbror Joakim har problem med att hans kassavalv är sprängfullt och hans kamrer kommer in med ännu mer säckar från bl a biograferna och damklädesbutikerna som Farbror Joakim inte ens visste om att han ägde. I  nästa ögonblick kommer Kalle in på scenen och först föreslår han att Joakim ska bygga ett större valv men Joakim säger att det skulle kosta miljarder och att offra miljarder på att förvara miljoner är inte klokt. Efter ett par förslag till kommer Kalle på att Joakim får helt enkelt använda pengarna, dvs slösa upp dem. vilket naturligtvis år Joakim att brista ut i klagosång och vägra det också. Varpå Kalle föreslår att han ska bli anställd för att göra av med pengarna vilket Joakim, under stor vånda, går med på. Sedan följer olika scener där Joakim vill köpa det billigaste och äta där det är som billigast medan Kalle tar honom och knattarna på en riktig slösa-exposé. Mitt i denna säger Joakim att det gör honom ont att se pengarna rulla. En vecka senare är de helt slutkörda och trötta på lyxmat-restauranger och annat dyrt. Dock har de lyckats göra av med de pengar som skulle slösas undan och när Farbror Joakim kommer tillbaka till kontoret ser han ytterligare en hög med penga-säckar och undrar vad det är för han har ju redan gjort sig av med en sådan hög. Då berättar kamreren att det är någon slösaktig miljonär som har rest runt i landet och bott och ätit på Joakims dyraste hotell och restauranger samt köpt köpt  lyxbilar från dennes fabriker varpå Joakim och Kalle inser att det är dem som var slösarna och Joakim frågar sin kamrer om hans käpp kommer från en av hans käppfabriker. Kamreren svarar att han inte har någon käppfabrik. Sedan ser man hur Kalle rusar ut från kontoret med en rasande Farbror Joakim efter sig.

Naturligtvis är detta en mycket tillspetsad och satirisk berättelse men den här historien visar på ett tydligt sätt hur pengar cirkulerar i systemet samt att det är bättre med att vara lagom i  allt.

Nästa serie börjar på sidan 35 och heter ”Farbror Joakim: En skakande händelse”.  Den här historien börjar med att vi ser Joakim som liten och så fattig att han fick sova i en byrålåda och hur han tänker att om han kunde tjäna litet mera pengar så skulle han köpa en jättesäng med resårmadrass. Men hur skulle han kunna putsa skor snabbare än han gjorde?  Han kom på att han kunde putsa flera skor samtidigt med hjälp av ett par hängslen och därmed påbörja stordrift i skoputsar-branschen. I nästa ser vi hur han ligger skönt i en säng med resårmadrass. Dock växer han och sängen blir för smal så att ha drömmer om en bredare säng. Dock kan han inte putsa flera skor fortare än han gör så han lämnar skoputseriet och går in i skogsbruket med samma princip om att stordrift-fördelarna kan ge honom bredare och bredare sängar genom att han blir rikare och rikare. Efter ett tag har han skaffat sig ett gäng fabriker som Farbror Joakim tjänar mycket pengar på och ju mer pengar han tjänar desto bredare sängar köper han. Till slut har han en säng som tar upp nästan hela rummet och vibrerar så fort något kommer i närheten av den. För att göra historien kort så börjar sängen vibrera mitt i natten och Joakim tänker att det är någon som går i den men det är ingen där så att han tillkallar en detektiv som avslöjar att det är en pengapackarmaskin i hans kassavalv som orsakar vibrationerna i sängen.

Det är, till skillnad från den förra historien, inte slutet i berättelsen som är poängen i min utläggning här utan vi ser här företagsekonomins ABC i dess prydno lätt och enkelt förklarat för barn i skolåldern. Dessutom ser vi också hur efterfrågepsykologin fungerar på en ganska basal nivå. vilket gör den här serien till något mera än ett läsnöje för stunden.

När man har läst dessa två serier som faktiskt kommer efter varandra så har man fått en dos ekonomisk utbildning skulle jag vilja hävda. Vad tänker ni andra?

Annons

Jag är tillbaka på banan igen.

Efter nio månaders bortovaro från ekonomibloggande har jag nu bestämt mig för att fortsätta.

Anledningarna till att jag inte har varit så aktiv är många och alla kan inte gås igenom här utan att röja alltför mycket vem jag är. En anledning är att det inte har funnits utrymme till något större sparande eftersom jag har haft litet mycket utgifter under den gångna hösten och vintern. Nu hoppas jag att det lugnar sig på den fronten i alla fall. Det kommer inte att bli någon stor förändring utan målet, strategin och taktiken ligger fortfarande fast. Målet är att kunna leva på utdelningarna efter en vanlig pensionsavgång runt 65 år. Strategin är att hitta bolag som är långsiktiga utdelningsmästare och stabila företag i olika branscher och geografiska områden. Allt för att minimera riskerna med att stoppa alla ägg i samma korg.

Jag skall nu välkomna in en aktie som jag så länge har väntat på att den ska gå ner i kurs och därmed upp i direktavkastning. Jag säger välkommen in i portföljen till Hennes & Mauritz. Jag har köpt för runt 216 kr. Jag tror på att HM är så pass starka att de på lång sikt klarar av situationen. Dessutom gillar jag att de har börjat med två utdelningar / år.

Hoppas att jag  fortfarande har några läsare kvar därute.

ISK!

Jag har nu fallit till föga och skaffat mig ett investeringssparkonto. Detta trots att jag lovade mig själv att aldrig mera ha något politikerstyrt konto efter först allemansfonderna och nu senast den så hastigt och mindre lustigt insomnade IPS:en som man dessutom inte får röra alls. Därmed tickar den fina avgifter till banken och minskar mina pensionspengar. Som utdelningsjägare kan jag dock inte stillasittande se på hur 30 % dras av varje utdelning när det finns ett annat alternativ, om än ett ganska osäkert sådant. Här finns det åtminstone en nödutgång om det skulle behövas. Jag litar inte ett dugg på våra politiker när det gäller dessa ”Sparbefrämjande” finansiella uppfinningar.

Ett bokpaket

De som känner mig vet att jag älskar böcker och läsning. Jag har en försvarlig samling böcker hemma i mitt bibliotek. Däremot har jag inte så mycket ekonomi- eller aktielitteratur som man kanske skulle kunna tro. I dag har jag dock hämtat ut ett paket böcker, från Schenkers utlämningsställe där jag bor, som ökar andelen ekonomilitteratur ganska väsentligt i mitt bibliotek. Det ska bli jättespännande att börja plöja igenom dessa för mig intressanta böcker. De är: ”The Richest Woman in America. Hetty Green in the Gilded Age” av Janet Wallace, ”Busskungen. Svensken som grundade Greyhound” av Kristin Lundell, ”Ett redarliv. Ronald Bergmans verksamhet i shipping under 50 år” av Ingvar Körberg och sist och faktiskt minst, Den lilla ”Jiroekonomi” av Nina Åkestam.
Jag blev väldigt nyfiken på den ganska okända Hetty Green när jag läste om henne på en blogg som jag faktiskt har glömt vilken det var. Hon verkade i en tid som jag finner mycket intressant så det här ska bli mig ett nöje att läsa. Dessutom är jag väldigt förtjust i författarinnans tidigare bok om Gertrude Bell.
Kristin Lundells bok om busskungen Martis Jerk är intressant för mig eftersom jag är historiker och ekonom samt intresserad av logistik och s k Utilities. Samma sak kan man egentligen säga om boken om Ronald Bergman men här finns det också ett nostalgiskt intresse i form av att jag har alltid haft ett stort intresse för båtar och shipping. När jag var tonåring och började handla med aktier hade jag i min portfölj Nordström & Thulin som Bergman då drev. Den lilla boken om Jiroekonomi handlar om hur det är möjligt att driva extremt småskaliga verksamheter som enligt all ekonomisk teori borde vara ohållbara.
Allteftersom jag har läst dem kommer det att läggas upp recensioner här på bloggen.

Analys Thailand

Jag befinner mig just nu i Thailand och tänkte att det kunde vara intressant att göra en analys av Thailand som ett investeringsfall.  

Först som sist så går det inte att komma undan den politiska situationen  i landet. Just nu är den oerhört rörig men jag ska försöka reda ut det basala i alla fall. Man kan egentligen tala om att det är en kamp om resurser mellan Bangkok och landsbygden. Tidigare har nämligen det mesta av den ekonomiska tillväxten som har skett i landet gått till Bangkok-bornas fromma på bekostnad av landsbygden. Det har inte satsats t ex på infrastuktur och skolor ute i distrikten. Det har  Shinawatraklanen och deras parti velat ändra på så att även folket ute i byarna ska få del av resurserna. Detta är alltså en av anledningarna till oroligheterna i Bangkok. Det finns säkert en hel massa andra intrikata och svårgenomträngliga orsaker som vi utomstående inte ser. Valet som nyss har timat visar vilken enorm komplexitet den thailändska politiken har.  Det kommer inte att bli lätt att styra det här landet eftersom många av parlamentets stolar är tomma pga att man inte kunde genomföra valet i vissa regioner samt bojkott ifrån oppositionspartier.  Dock har det dykt upp en annan grupp, ”Nu är det nog”, som en reaktion på dödläget mellan de två fraktionerna.  Folk börjar nog tröttna på de eviga striderna. Det kommer dock att stabilisera sig framöver inte minst för att turismen skadas. Vi har redan 48 länder som har infört reserestriktioner och detta beräknas kostas Thailand runt 8 miljarder kr. Men när den här krisen löses på något sätt så kommer Thailand att fortfarande vara en stabil ekonomi i Sydostasien.  Vi ska titta litet på ekonomin och demografin i nästa stycke.

Under ett par decennier i slutet av 1900-talet förvandlades landet från att vara ett renodlat jordbruksland till att bli ett land med en bred ekonomisk bas. De beslutade sig också för att bli ett nav för den asiatiska bilindustrin med sammansättningsfabriker  och komponenttillverkning. Dessutom har man satsat en hel del på turismen som idag ligger på 5 procent av BNP. Bnp per capita är 5400 us-dollar. Jämför det med ett annat grannland, Vietnam, som har 1387 us-dollar.   Detta har lett till att man börjar få en mycket stor och välbärgad  medelklass som också gärna konsumerar upp det de tjänar. Inflationen är under kontroll med 2.5 % 2012.  Nu är inte allt guld och gröna skogar. Det finns också en enorm fattigdom som man bör vara medveten om och se att det kan vara en destabiliserande faktor. Det är många som inte har fått tillgång  till denna snabba förmögenhetstillväxt.

Thailand har en ung och arbetsam befolkning  som kan läsa och skriva (den siffra jag har hittat säger att år 2005 så kunde 93,5% läsa och skriva). Detta bådar gott även för framtiden.

Det här är en i grunden  positiv analys av Thailand som ett stabilt och bra land att investera i. Det skall dock inte stickas under stol med att landet har bekymmer som eventuellt kan eskalera innan det blir bättre och man bör titta på vad som rör sig i de undre skikten. Det vill säga att man bör ha örat på järnvägsrälsen för en ev social oro. Jag kommer att skriva mera om olika Thailändska bolag  i en liten serie varav detta är det första inlägget.

Ekonomiprat idag!

Det har uppstått en trevlig atmosfär och gemenskap mellan oss som bloggar och kommenterar om aktier och relaterade ämnen. Nu i höst har det tagits ytterligare steg i den riktningen genom ”Ekonomiprat”. Ett lovvärt initiativ från Gustav, där vi träffas IRL på ett ställe i Stockholm. Jag hade dessvärre ingen möjlighet att vara med på första tillställningen så att det här blir premiär för mig ikväll. Det ska bli mycket intressant och spännande att få träffa människorna bakom alla dessa bloggar. Jag kommer att ta med mig ett investeringsfall som jag hoppas att vi ska dissekera ända in i minsta skrymsle. Det kommer också att tas upp andra ämnen så att jag hoppas på en trevlig kväll med gemenskap, god mat, fina viner och ekonomiprat.