Jag befinner mig just nu i Thailand och tänkte att det kunde vara intressant att göra en analys av Thailand som ett investeringsfall.  

Först som sist så går det inte att komma undan den politiska situationen  i landet. Just nu är den oerhört rörig men jag ska försöka reda ut det basala i alla fall. Man kan egentligen tala om att det är en kamp om resurser mellan Bangkok och landsbygden. Tidigare har nämligen det mesta av den ekonomiska tillväxten som har skett i landet gått till Bangkok-bornas fromma på bekostnad av landsbygden. Det har inte satsats t ex på infrastuktur och skolor ute i distrikten. Det har  Shinawatraklanen och deras parti velat ändra på så att även folket ute i byarna ska få del av resurserna. Detta är alltså en av anledningarna till oroligheterna i Bangkok. Det finns säkert en hel massa andra intrikata och svårgenomträngliga orsaker som vi utomstående inte ser. Valet som nyss har timat visar vilken enorm komplexitet den thailändska politiken har.  Det kommer inte att bli lätt att styra det här landet eftersom många av parlamentets stolar är tomma pga att man inte kunde genomföra valet i vissa regioner samt bojkott ifrån oppositionspartier.  Dock har det dykt upp en annan grupp, ”Nu är det nog”, som en reaktion på dödläget mellan de två fraktionerna.  Folk börjar nog tröttna på de eviga striderna. Det kommer dock att stabilisera sig framöver inte minst för att turismen skadas. Vi har redan 48 länder som har infört reserestriktioner och detta beräknas kostas Thailand runt 8 miljarder kr. Men när den här krisen löses på något sätt så kommer Thailand att fortfarande vara en stabil ekonomi i Sydostasien.  Vi ska titta litet på ekonomin och demografin i nästa stycke.

Under ett par decennier i slutet av 1900-talet förvandlades landet från att vara ett renodlat jordbruksland till att bli ett land med en bred ekonomisk bas. De beslutade sig också för att bli ett nav för den asiatiska bilindustrin med sammansättningsfabriker  och komponenttillverkning. Dessutom har man satsat en hel del på turismen som idag ligger på 5 procent av BNP. Bnp per capita är 5400 us-dollar. Jämför det med ett annat grannland, Vietnam, som har 1387 us-dollar.   Detta har lett till att man börjar få en mycket stor och välbärgad  medelklass som också gärna konsumerar upp det de tjänar. Inflationen är under kontroll med 2.5 % 2012.  Nu är inte allt guld och gröna skogar. Det finns också en enorm fattigdom som man bör vara medveten om och se att det kan vara en destabiliserande faktor. Det är många som inte har fått tillgång  till denna snabba förmögenhetstillväxt.

Thailand har en ung och arbetsam befolkning  som kan läsa och skriva (den siffra jag har hittat säger att år 2005 så kunde 93,5% läsa och skriva). Detta bådar gott även för framtiden.

Det här är en i grunden  positiv analys av Thailand som ett stabilt och bra land att investera i. Det skall dock inte stickas under stol med att landet har bekymmer som eventuellt kan eskalera innan det blir bättre och man bör titta på vad som rör sig i de undre skikten. Det vill säga att man bör ha örat på järnvägsrälsen för en ev social oro. Jag kommer att skriva mera om olika Thailändska bolag  i en liten serie varav detta är det första inlägget.

Annons