Det finns ett uttryck som säger att det är tryggare och kanske mera lönsamt att ”sälja spadar till guldgrävare” än att själv gräva efter det. Generellt i investeringsvärlden betyder det att vi har en betydligt större risk i att investera i företag som Dannemora mineral eller Northland resources än att investera i de företag som är leverantörer till dessa. Till just gruvbranschen finns en uppsjö av såna serviceföretag. Vi har Atlas Copco, Sandvik samt det lilla borrningstjänstföretaget Drillcon. I oljebranschen  finns oljeserviceföretag som Kvaerner och Seadrill. Oljebolagen är också beroende av att få fram säkra geologiska data. I den underbranschen finns t ex TGS-Nopec som tillhandahåller och säljer data och analyser.

Att sälja spadar till guldgrävare gäller inte bara för sånt som ska upp ur marken eller havet utan även andra branscher har sina underbranscher. Fastighetsbranschen,  till exempel, har sina förvaltnings- och städföretag. ABM industries och ISS får bli representanter för den kategorin. Kärnkraftverken har sina speciella underleverantörer och där ser vi det svenska företaget Studsvik som ett bra exempel.

Som ni kanske har förstått finns det en utvecklingsbar portföljstrategi i detta uttryck som jag tycker säger så mycket. denm gör ocksåä att man undviker såna surdegar som Northland och det senaste exemplet Dannemora.