Det är kanske inte så många av er som vet att jag har ett stort intresse för tecknade serier sedan barnaåren. Det började med Pellefant och Bamse för att sedan rätt så snabbt riktas över till Kalle Anka och alla de andra i Ankeborg.
I seriens värld kan man göra abstrakta och komplicerade saker ganska enkla och pedagogiska. Två serier som på ett lysande sätt för mig förklarade pengars cirkulation samt kraften i innovation och stordriftsfördelar i produktionen finns samlade i albumet ”Kalle Anka´s Bästisar”.
På sidan 25 börjar den första serien, ” Kalle Anka: För många pengar”. Det börjar med att Farbror Joakim har problem med att hans kassavalv är sprängfullt och hans kamrer kommer in med ännu mer säckar från bl a biograferna och damklädesbutikerna som Farbror Joakim inte ens visste om att han ägde. I nästa ögonblick kommer Kalle in på scenen och först föreslår han att Joakim ska bygga ett större valv men Joakim säger att det skulle kosta miljarder och att offra miljarder på att förvara miljoner är inte klokt. Efter ett par förslag till kommer Kalle på att Joakim får helt enkelt använda pengarna, dvs slösa upp dem. vilket naturligtvis år Joakim att brista ut i klagosång och vägra det också. Varpå Kalle föreslår att han ska bli anställd för att göra av med pengarna vilket Joakim, under stor vånda, går med på. Sedan följer olika scener där Joakim vill köpa det billigaste och äta där det är som billigast medan Kalle tar honom och knattarna på en riktig slösa-exposé. Mitt i denna säger Joakim att det gör honom ont att se pengarna rulla. En vecka senare är de helt slutkörda och trötta på lyxmat-restauranger och annat dyrt. Dock har de lyckats göra av med de pengar som skulle slösas undan och när Farbror Joakim kommer tillbaka till kontoret ser han ytterligare en hög med penga-säckar och undrar vad det är för han har ju redan gjort sig av med en sådan hög. Då berättar kamreren att det är någon slösaktig miljonär som har rest runt i landet och bott och ätit på Joakims dyraste hotell och restauranger samt köpt köpt lyxbilar från dennes fabriker varpå Joakim och Kalle inser att det är dem som var slösarna och Joakim frågar sin kamrer om hans käpp kommer från en av hans käppfabriker. Kamreren svarar att han inte har någon käppfabrik. Sedan ser man hur Kalle rusar ut från kontoret med en rasande Farbror Joakim efter sig.
Naturligtvis är detta en mycket tillspetsad och satirisk berättelse men den här historien visar på ett tydligt sätt hur pengar cirkulerar i systemet samt att det är bättre med att vara lagom i allt.
Nästa serie börjar på sidan 35 och heter ”Farbror Joakim: En skakande händelse”. Den här historien börjar med att vi ser Joakim som liten och så fattig att han fick sova i en byrålåda och hur han tänker att om han kunde tjäna litet mera pengar så skulle han köpa en jättesäng med resårmadrass. Men hur skulle han kunna putsa skor snabbare än han gjorde? Han kom på att han kunde putsa flera skor samtidigt med hjälp av ett par hängslen och därmed påbörja stordrift i skoputsar-branschen. I nästa ser vi hur han ligger skönt i en säng med resårmadrass. Dock växer han och sängen blir för smal så att ha drömmer om en bredare säng. Dock kan han inte putsa flera skor fortare än han gör så han lämnar skoputseriet och går in i skogsbruket med samma princip om att stordrift-fördelarna kan ge honom bredare och bredare sängar genom att han blir rikare och rikare. Efter ett tag har han skaffat sig ett gäng fabriker som Farbror Joakim tjänar mycket pengar på och ju mer pengar han tjänar desto bredare sängar köper han. Till slut har han en säng som tar upp nästan hela rummet och vibrerar så fort något kommer i närheten av den. För att göra historien kort så börjar sängen vibrera mitt i natten och Joakim tänker att det är någon som går i den men det är ingen där så att han tillkallar en detektiv som avslöjar att det är en pengapackarmaskin i hans kassavalv som orsakar vibrationerna i sängen.
Det är, till skillnad från den förra historien, inte slutet i berättelsen som är poängen i min utläggning här utan vi ser här företagsekonomins ABC i dess prydno lätt och enkelt förklarat för barn i skolåldern. Dessutom ser vi också hur efterfrågepsykologin fungerar på en ganska basal nivå. vilket gör den här serien till något mera än ett läsnöje för stunden.
När man har läst dessa två serier som faktiskt kommer efter varandra så har man fått en dos ekonomisk utbildning skulle jag vilja hävda. Vad tänker ni andra?
Rullstolsinvesteraren 