Det blev ett senare inköp än vanligt. Detta beroende på framförallt två skäl. Det första är att jag kom hem från Thailand i helgen och därmed har återknytit med svenska ekonominyheter. Det andra är helt enkelt att jag har varit litet sjuk de senaste dagarna. Det har också varit extremt svårt att bestämma sig den här gången eftersom jag hade en uttänkt plan som dock föll ihop som ett korthus när det var dags att exekvera den för att kursen steg för högt för mig i Teliasonera. Istället lockar nu en 11-procentig direktavkastning i Kvaerner. Därför blev det en ökning i oljeserviceföretaget med 650 aktier. Jag tror att marknadens aktörer har fått litet panik och det är därför kursen har dalat under hösten och vintern. Därför har jag inget emot att fortsätta köpa på mig mera av detta bolag när kursen ligger lågt. I en nära framtid ska jag gå igenom bolaget och skriva en analys på det.
Archive for mars, 2015
Nu ändras villkoren för ISK med höjd skatt som följd. Man har tidigare också förändrat IPS-sparandet så att det numera inte är avdragsgillt. Båda dessa visar på att politiskt initierade sparformer inte är att lita på. det kan förändras efter hur politikerna vill och vi kan in te göra mera än att försöka hänga med. Jag har varit med ett tag och sett hur enkelt det går när politiker bestämmer sig för någonting. Detta gör då att jag sedan lång tid tillbaka har bestämt mig för att, när det gäller aktiehandel, aldrig ha mina pengar i en politiskt beslutad sparform. jag har gjort det misstaget ett antal gånger och det kommer aldrig mera att hända.
Det rör på sig även om det går långsamt. Som Gustav har informerat om har Avanza nu lyssnat på oss kunder och infört lägre courtagenivåer på många europeiska börser. Jag är faktiskt litet glad över det även om jag skulle vara mera behjälpt av elektronisk handel. Dock ska sägas att det här öppnar upp ett incitament för att iaf börkja titta på de Europeiska börsernas utbud. Den börs som jag kommer att intressera mig för framförallt är naturligt nog, för en anglofil som mig, den brittiska. Det ska bli skojigt att grotta ner sig i en ny marknad som jag länge har velat komma åt, men där det har varit näst intill omöjligt på grund av höga barriärer. Nu sänks iaf en av dessa. Men det är fortfarande en stor barriär kvar i och med att det fortfarande krävs telefonorder för att handla på den här marknaden.
Förra året var det några bloggare som ville göra en extra ansträngning att spara mycket pengar en månad. De kallade det för en snålmånad. Dessvärre var jag inte i fas att genomföra en sådan då. Jag har däremot tänkt att starta och genomföra den i april 2015. Om det är fler som vill vara med så häng på. Jag tänkte ha snålmånad från det att min lön kommer in till nästa månadslön. Dvs från den 27 mars till den 27 april. och det blir bara de utgifter som inte är fasta som kan sparas.
Jag hade litet extra pengar över på depåkontot så jag bestämde mig för att öka och jämna ut siffrorna till jämna tiotal. Det blev ytterligare fem aktier i Mycronics för totalt 240 kr.
I mitt förra inlägg om Vardia var jag litet grand inne på revisorerna och deras roll i det vi håller på med. jag tänker fortsätta diskutera detta eftersom det är en viktig men ofta bortglömd roll. Vi som aktieägare ser revisorn i samband med årsstämmorna då hen ska avge sin revisionsberättelse med åtföljande rekommendation om att ge styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Detta brukar ofta ses som formalia som bara ska rundas på bolagsstämman.
Jag har däremot mer och mer börjat ifrågasätta denna syn. Vi har haft ARCP, Eniro och nu Vardia för att bara nämna de senaste. I fallet med Vardia verkar det vara revisorerna som har sovit. Detta leder mig in på frågan om revisorns ansvar för sin granskning och vilka som granskar granskaren. Kan man som enskild aktieägare kräva ett ansvar hos revisorn annat än de ganska menlösa frågor som revisorn brukar få på stämmorna? En fråga är om inte revisorn sitter i knät på ledningen genom att det ofta är dem som förordar en specifik revisor och också betalar revisorn efter löpande räkning som det brukar heta. Jag ska inte gå in alltför mycket på detta eftersom jag inte är så kunnig i revisionsarbete utan konstatera att vi som aktieägare borde vara mera på tå när revisionsberättelsen avges och ställa de relevanta frågorna innan man lägger den till handlingarna och styrelsen får sin efterlängtade ansvarsfrihet.
Svaret på frågan i rubriken är att det ska vi alla göra egentligen. Dock borde det finnas en särskild punkt där man ger revisorn ansvarsfrihet från aktieägarnas sida för de revisioner som görs. På det sättet skulle man tydliggöra aktieägarnas eller medlemmarnas ansvar att granska vad revisorn har gjort.
Jag är av den åsikten att verkar någonting vara för bra för att vara sant så är det ofta så. I fallet Vardia har nu många gått på pumpen rejält. Man kan diskutera sig blå om hur man skulle ha kunnat uppfatta de siffermässiga redovisningarna. Jag tror dock inte att vi som amatörer skulle ha kunnat upptäcka om det var något lurt i vassen. vilket leder mig till revisorernas enormt viktiga roll för att tillse att det går rätt till i ett bolag. Här verkar det dock vara så att de har sovit de fem senaste åren för att sedan helt yrvaket sätta ner foten och säga att avskrivningsmetoderna som har använts inte är comme il faut. Detta har redan lett till spekulationer omkring konspirationsteorier har jag sett på många av ekonomibloggarnas kommentarsfält. Jag vill absolut inte vara den som pekar finger åt de som skrev om Vardia och dess undervärdering för givet de dåvarande siffrorna var det ett bra case. Det jag däremot var tveksam till var just hur bra det var. (Vem vet, Nästa gång kan det vara jag som sitter med skägget i brevlådan efter att ha skrivit om något som sedan har visat sig vara felaktigt.) Nu har det dessutom visat sig att deras case var baserade på felaktiga redovisningsprinciper som inte borde ha godkänts tidigare år. Detta kan nog bli en följetong i det norska rättsväsendet om huruvida revisorerna har fullgjort sitt uppdrag gentemot aktieägarna i Vardia.
Rullstolsinvesteraren 