Category: Analys


I förra veckan gick Balder ut och meddelade att de hade beslutat sig för att lösa in sin preferensaktie. Det här innebär att 10 miljoner aktier skall lösas in till en total summa av 3.5 miljarder skr. Det är alltså mycket pengar som nu ska placeras om och eftersom preferensaktier är ett av få alternativ på den svenska marknaden där man kan få en fast, hög och multipel utdelning per år så kommer många av de andra ”preffarna” att få ett efterfrågetillskott. Vilket kommer att leda till att kurserna åtminstone tillfälligtvis höjs i den mer kvalitativa delen av preferensmarknaden. Man ser redan en tendens till detta, därför har jag tagit ett beslut om att köpa in mera av Akelius nu istället för litet senare som planerat. Idag har jag således köpt in några fler Akeliuspreffar för en mindre summa.

Överhuvudtaget verkar fastighetsbolagen se över sina finansieringsportföljer inför en besvärligare tid med högre räntor och ränteavdragsminskningar. (Se Petruskos kommentarsfält för vidare diskussion) Som en följd av detta får vi troligtvis se att de börjar lösa in sina ”preffar” och därmed blir preferensaktier en mer sällsynt företeelse på marknaden än tidigare. Detta leder naturligtvis också till att deras finansiella ställning och rating höjs. Ur företagens och stamaktieägarnas synvinkel är naturligtvis det här en fördelaktig utveckling men mindre bra för de som vill ha fasta och multipla utdelningar på den svenska marknaden. Vi får därför se hur länge Akelius tänker behålla sin preferensaktie som, om jag har tolkat inlösenreglerna rätt, har en lägsta inlösennivå år 2025 vilket skulle vara det optimala läget för företaget att starta ett inlösenförfarande.

Annonser

Clarksons; en företagsanalys.

Så där ja! Efter både födelsedags- och midsommarfirande har jag äntligen fått litet ro att skriva ner min analys på Clarksons.

1 Namn på företaget: Clarksons Plc. CKN:L

2 Aktielista: Main list London Stock Exchange.

3 Dagens kurs. Fredagens kurs 2536 pence.

4 Huvudsaklig bransch. Tjänster för rederinäringen såsom skeppsvärdering och skeppsmäkleri

5 Historia:

Företaget grundades 1852 av Horace Anderton Clarkson. Under 1850-talet innefattade affärerna också segelfartyg men det kom alltmer i skymundan under 1860-talet då företaget alltmer började befrakta ångfartyg för att 1872 gå över till att äga tre skonare. 1929 blev företaget världens största skeppsmäklare för tankerfartyg när det stora oljebolaget Esso gav Clarkson exklusiv rätt att vara deras skeppsmäklare. Sedan dess har man fortsatt och befäst sin ställning som världens ledande i sin bransch. 1950- och 60-talen påbörjade man en internationalisering med lokala kontor på strategiskt viktiga platser så att man i dag har 49 kontor i 21 länder. 2015 köptes den norska firman RS Platou in.

6 Beskrivning av produkter och tjänster samt affärsmodell. Är den förståelig för mig?

Clarksons är ett tjänsteföretag inom marin logistik som hjälper till med att bland annat hitta frakter till rederier samt lediga båtar till befraktare. Dessutom hjälper man till med att hitta finansiering till redare och man är också ett renommerat skeppsvärderingsinstitut som förutom ren värdering också hjälper till i slutfasen av ett skepps liv med att förmedla kontakt med tillgängliga skrotningsfirmor. På så sätt tjänar företaget pengar i alla delar av den marina transportbranschen. Det är en enkel affärsmodell som har hållit i snart 165 år och tjänsterna är enkla att förstå men i sig komplicerade att genomföra, alltså finns det en viss form av vallgrav här.

7 Antal aktier i företaget. Det finns 30 233 000 aktier.

8 Jag har inte lyckats hitta någon lista över de största ägarna i företaget.

9 Vinst före skatten 44,8 miljoner GBP

10 P/E är 21,39 vilket är högt men inte hisnande med tanke på den dominanta ställning som företaget har och den relativt modesta skuldsituationen.

11 Utdelningsandelen är 61,7%, utdelning sker 2 gånger per år med totalt 65 p per aktie och år för 2016. Därmed är det den 14:e utdelningshöjningen på lika många år. 2016 var utdelningstillväxten 4,6 procent från föregående år. Direktavkastningen på fredagens kurs blir 2,56 procent.

12 Seriös och trovärdig ledning?

Jag har ingen anledning att tvivla på ledningen.

13 Grönt, gult eller rött? Passar den min portfölj eller inte? Till vilket pris?

Detta företag får grönt ljus av mig därför att det är ett stabilt företag med en marknadsledande roll på sin marknad.  Dessutom tillhör det mina ”sälja spadar”-företag som jag gillar. Eftersom det hittills har ökat sin utdelning sedan 14 år tillbaka kan jag tänka mig att betala fredagens kurs plus ett par procent till.

Analys: Eolus vind

Detta blir den tredje analysen på kort tid i aktiebloggosfären och dess närhet som tar upp vindkraftsbolagen. Denna kommer dock inte i närheten av att vara lika uttömmande och av så hög kvalitet som den om Bonheur och Ganger rolf som publicerades av Kenny på Aktiefokus samt den om Arise som publicerades i det senaste numret av Värdepappret skriven av densamme. Jag kommer att rätt så översiktligt dra marknadsförutsättningarna eftersom man kan läsa mer och bättre om dessa i de nämnda texterna.
Eolus vind är ett företag som har funnits sedan 1990. Det är en av nordens stora spelare på projektering, drift och försäljning av vindkraftverk. De har sedan starten satt upp 477 verk och verkar ha en relativt stor projektportfölj på över 1000 verk framöver. Enligt VD-ordet i den senaste årsredovisningen har man gjort en kraftig översyn av denna portfölj under det senaste året med tanke på de nya förutsättningarna som har gällt under de två senaste åren ”För att säkerställa en smalare men vassare portfölj av projekt med hög realiserbarhet”. Vad detta innebär rent konkret har jag ingen aning om. Däremot kommunicerar man från Eolus att, med tanke på marknadsförutsättningarna, man kommer troligen att etablera ett mindre antal verk under det kommande året.
En viktig pusselbit i branschen är politiska beslut om energisystemet och dess omvandling. Subventioner finns men dessa är inbakade i det nordiska elcertifikatsystemet som gynnar förnyelsebar energi. Här är det också viktigt att påpeka att det inte finns några teknikspecifika subventioner för just vindkraften. De togs nämligen bort redan 2003. Elcertifikatsystemet bygger på att elbolagens kunder tvingas köpa certifikat som elbolagen får sig tilldelade. Elcertifikatpriserna har, till följd av en högre omställningstakt än väntat, länge varit låga och på grund av sena politiska beslut har detta tillstånd varit rådande fram till nästa år då beslut har tagits under senhösten om en höjning av elcertifikatens pris. Detta kommer troligen att när väl marknaden har tagit till sig det öka intresset för att äga och driva vindkraftverk.
El priserna är rekordlåga, vilket kommer att ge en säkerhetsmarginal. De kommer troligen att öka så småningom vilket i sin tur leder till att fler vill köpa vindkraftverk. Det kommer att gynna Eolus.
De håller nu också på att gå in på världens största och snabbast växande marknad för vindkraft, USA, vilket känns både spännande och riskfyllt eftersom svenska bolag ibland går på pumpen där borta. Samtidigt känns det som ett rätt naturligt steg att ta för ett vindkraftsprojekteringsföretag som Eolus.
Det finns dessutom ett mycket intressant projekt och dotterbolag i Blekinge offshore som, när det kommer igång kommer att inbringa mycket värde till företaget. Det är tänkt att bli Sveriges största havsvindkraftpark. Det ligger just nu bara och väntar på ett regeringsbeslut om tillstånd att starta byggnationen. Allting annat är klart.
Trots den stora extrautdelning som utgick i våras har man en betryggande soliditet på 58%.
Under förutsättning att årets föreslagna utdelning på 1,5 sek/aktie går igenom delas 46,1 % av årets resultat ut vilket känns tryggt. På gårdagens aktiekurs (24 sek) ger det en direktavkastning på 6,25 %.
Överhuvudtaget känner jag mig trygg med denna investering och tror att jag kommer att få bra utdelning på mitt insatta kapital under en lång tid.
För den som vill läsa mera om vindkraftsinvesteringar rekommenderar jag alltså Aktiefokus breda och ffa djupa analys av Bonheur och Ganger Rolf här: http://www.aktiefokus.se/2015/12/analys-av-bonheur-och-ganger-rolf/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Aktiefokus+%28Aktiefokus%29

Eldvatten och vatten

För en utdelningsinvesterare, som jag, är det viktigt att vara trygg i att det kommer utdelningar regelbundet och att den helst inte sänks. Detta leder till att man letar efter så säkra utdelare som möjligt. Det är därför listor som ”dividend aristocrats” finns.

En produkt som det alltid kommer att finnas behov av är vatten. Allt levande på vår jord kräver mer  eller mindre vatten för att livet ska kunna gå vidare. I vår uppbyggda civilisation finns det därför behov av vattendistribution och vattenrening. Denna funktion är till sin natur en livsnödvändighet och ett naturligt monopol. Det ställer vissa speciella krav och hänsyn ur samhällelig synvinkel. Detta kan hanteras på olika sätt: Vi i Europa har valt att låta det kommunala sköta och driva distributionen medan man i andra delar av  världen har andra system för detta. I USA har man valt att låta privata företag ordna detta under reglerade former. Man kan ha olika åsikter om det ena eller andra systemets förträfflighet eller undermålighet. Det verkar dock som om båda dessa system fungerar i sin egen kontext. I USA finns det en hel del alternativ för den som vill investera i vattendistributions- och reningsbolag. Många delar dessutom ut en del av vinsten till sina aktieägare. Enligt  Dividend.com finns det 10 vattenbolag på börsen i New York varav ett inte har delat ut de senaste åren och ett har delat ut varje år ända sedan det bildades 1816. York Water firar alltså 200 år nästa år som börjar om bara några dagar. Det är det äldsta nu levande vattenbolaget i USA och innehar troligtvis också rekordet bland alla bolagen i USA om att ha den längsta obrutbara kedjan av utdelningsår. Den kommande utdelningen i januari blir den 580:e i bolagets historia.

Det började en gång som depåer för eldbekämpning och har sedan dess vuxit långsamt men säkert så att man idag har runt 66000 kunder (det motsvarar ungefär 192 000 människor) i och runt York och Adams counties i Pennsylvania. Mängden kunder växer stadigt. Vilket tyder på att det inte är en avfolkningsbygd.

Soliditeten ligger på trygga 54% så att balansräkningen är inget att oroa sig över.

Den årliga utdelningen per aktie är 0.62 dollar som i dagens växlingskurs blir runt 5.60 vilket i sin tur leder till en direktavkastning på 2,43%. Företaget betalar ut ungefär 65% av vinsten.  De har dessutom höjt utdelningen 13 år i rad och höjningen förra året var 3,5 %. Förutom detta ligger det också ett återköpsprogram som också ska ge bra värde till aktieägarna.

Sammanfattningsvis har jag nu köpt in en, vad det verkar, kassaskåpssäker utdelare som ska kunna ge mig en bra totalavkastning under lång tid framöver.

För övrigt ville jag köpa in ett antal aktier i eldvattenbolaget Diageo idag. Dock stötte jag på tekniska problem i form av att SEB:s internetbank låg nere stora delar av dagen.

Jag passar härmed också på att önska alla mina läsare en riktigt god jul.

Schpriten Helge schpriten.

För alla er ungdomar som inte var med under det glada 1980-talet är kanske rubriken något konstifik. Det var nämligen ett humorprogram med Sven Melander och Åke Cato som myntade denna replik som ett tag kom att bli i var mans mun. Vad har nu detta med aktier och investeringar att göra undrar säkert vän av ordning. Svaret kommer snart.

Vi har nu kommit till det tredje avsnittet i min brittiska serie som denna gång ska ta upp ett betydligt större företag än vad vi tidigare har skrivit om.

Diageo plc är världen största försäljare av drickbar alkohol. De har flera av världens mest sålda och välkända märken såsom Johnnie Walker, JB, Smirnoff, Baileys, Captain Morgan, Guiness samt en hel del andra spritprodukter och märken.

Företaget bildades 1997 genom en sammanslagning av Grand Metropolitan och Guiness, som då blev ett stort mat och dryckeskonglomerat. Mellan 2000 och 2002 togs och genomfördes beslutet att koncentrera sig på premiumsegmentet i drickbar alkohol. Då såldes bland annat Burger king och Pillsbury. 2001 tog man också över vin- och spritsektionen från Seagrams vilket breddade företagets märkeskatalog så att man idag har närmare 30 märken att hålla koll på. Några av dessa är generella över hela världen medan andra har en mera lokal prägel.

Jag tror mig kunna se att företaget har ganska breda vallgravar genom att de är så pass stora och har så många märken som är, i det närmaste, ikoniska för många.

Hur är det då med siffrorna?

Bolaget har ett räkenskapsår som går från juli till den sista juni. Därför har vi ganska färska siffror att arbeta med. De omsätter 15,966 miljarder pund med en vinst före skatt på 2,933 miljarder. Det fria kassaflödet är 1,963 miljarder. Vinsten per aktie är 88,8 pence och den troliga totala utdelningen i år är 56,4 pence vilket leder till en utdelning av vinsten på 63,5 % och en direktavkastning med fredagens kurs (1762,65 p) på 3,2 procent.

Skulderna är på en hyggligt låg nivå så att bolagets finansiella muskler ser starka ut.

En sak som kan vara av särskilt intresse för oss svenskar är att Peggy Bruzelius sitter i styrelsen för bolaget.

När man har ett sådant här bolag framför sig går det inte att komma ifrån de etiska och moraliska implikationerna. Det är en problematisk verksamhet i det att en del människor kan tyvärr inte hantera sprit på ett för dem njutbart sätt. Jag säger dock att det måste finnas ett personligt ansvar i detta också. Sedan verkar just det här  bolaget ha en bra och genomtänkt plan för detta med stöd till diverse kampanjer för ansvarsfullt drickande.

Jag kommer att ha detta bolag på bevakning och antagligen köpa in det till min portfölj under hösten eller vintern.

Andrews Sykes Group PLC

I den andra delen av min serie om brittiska bolag har jag valt ett företag som grundades 1964 av John Andrews. Företaget heter Andrews Sykes Group.

Verksamhet: De har produkter för värme kyla och ventilationsutrustning samt luftfuktighetskontroll, i korthet allt som har med inomhusklimat att göra, som de hyr ut till företag och industrier. Deras affärsmodell är alltså något annorlunda mot vad man normalt brukar se i den här typen av branscher. Geografiskt finns de i England samt Västeuropa och förenade arabemiraten.

De ägs till ungefär 85 % av ett bolag i Luxemburg, EOI Sykes Sarl, som i sin tur ägs av ett investmentbolag som heter Tristar corporation som i sin tur ägs till lika delar av två stiftelser.

Om vi då går in på siffrorna ser vi följande: Intäkterna blev för 2014 56400 tGBP. Rörelseresultat efter avskrivningar blev 15569 tGBP. Detta är en minskning från föregående år med i runda slängar 3 miljoner GBP.

De har låga skulder i förhållande till eget kapital. De har ett starkt kassaflöde. De delar ut 11.9 pence per halvår vilket innebär en ganska fet direktavkastning på 7,13%. Detta är beräknat på fredagens kurs om 334 pence.

Slutsatser och kommentarer.

Det här är också ett företag som ligger i linje med min portföljstrategi. Dessutom kommer det att kunna ”casha in” på de klimatförändringar vi ser kommer. Det som gör att jag tvekar är två saker. Den ena är resultatminskningen förra året. Detta går dock att leva med och jag tror att det var en tillfällighet. Det andra är dock av en mer allvarlig kaliber. Majoritetsägaren äger 86,08 procent av företaget och kan i princip göra vad det vill med företaget. EOI Sykes Sarl har sin hemvist i Luxemburg som i sin tur ägs av ett holdingbolag i Panama. Detta bolag ägs i sin tur av två stiftelser och där slutar alla spår. Jag misstänker ingenting här. Det är dock ett ovanligt upplägg. Det som gör att jag litet grann drar öronen åt mig är den stora procentsatsen för att jag vet inte vad de har för mål och vad de vill göra med bolaget Andrews Sykes group PLC.

I torsdags var jag på en företagspresentation där VD och finanschefen presenterade Nilörngruppen. Ett företag som gör comeback på börsen efter att under 6 år ha varit i Tractions och Investors hägn.  Bolaget kommer att noteras på First North Premier den 12 juni med kortkoden NIL.

Nilörngruppen har som affärsidé att ”tillföra varumärken mervärde genom branding och design i form av etiketter, förpackningar och accessoarer”. Deras slogan är ”Adding value to your brand”. Kunderna finns främst inom mode- och konfektionsindustrin. De samarbetar bland annat med så kända varumärken som Gant, LeeCoopers och Hermes.

Bolagets tio största kunder står totalt för 30 procent av omsättningen 2014. De hundra största kunderna står för 75% och de har flera hundra kunder så att de är inte beroende av en eller två kunder, vilket känns tryggt.

Produktsortimentet är etiketter och förpackningar samt accessoarer. accessoarerna är sådant som knappar och dragkedjor samt nitar och öljetter.

Man omsatte 2014 461 351 000 sek och vinsten efter skatt blev 41 734 000 sek. Soliditeten var 53.3 % vilket är något lägre än de föregående årens 55.8 för 2012 och 55.5 för 2013. utdelningen var 3.50 sek vilket leder till en direktavkastning, med introduktionskursen 50 kr, på 7 %.

Är detta då ett bolag för min portfölj?

Det passar in i min strategi med bolag som ”säljer spadar till guldgrävare”. Det är dessutom ett bolag som passar väl ihop med Malmbergs, Mycronics och Eolus. Jag kommer dock inte att teckna mig för detta utan jag kommer att vänta  tills den är ute på marknaden. Dels för att jag inte har de likviderna just nu (man måste teckna sig för minst 200 aktier) och dels för att jag vill vänta och se hur kursen rör sig. Jag kommer dock antagligen att ta in detta speciella bolag i sinom tid.

En makroanalys på Kvaerner

De bolag som servar oljebranschen är naturligtvis beroende av oljans pris. Det man dock ska ha klart för sig är att även om det ras i oljepriset som vi har sett under andra halvåret har pausat investeringar på runt 900 miljarder dollar så kommer det inte att att få en större effekt förrän om ungefär 10-15 år. Det som har skett är att man har dragit ner på löpande underhåll och reparationer. Detta är dock något man inte kan hålla på med i all evighet utan någon gång måste man ta upp dessa igen för att inte riggarna ska bli obsoleta och inte klara av att pumpa upp olja.
Vi har idag ett utbudsöverskott på olja som beror på att de oljeproducerande länderna utanför opec producerar mera. Opec skulle dock kunna agera och därmed höja priset. Detta har man dock inte hittills gjort utan oljepriset har sällan varit så litet politiskt styrt eftersom bland annat Saudiarabien sitter still i båten. Det är just avsaknaden av politisk styrning av oljepriset som skrämmer marknaden. Det krävs dock inte särskilt mycket för att överskottet på olja ska försvinna.
Dessutom kan den rådande situationen göra att vi får en förändrings- och omstruktureringsprocess i olika delar av branschen som vi redan har börjat se med Shells uppköpsbud.
Kvaerner är ett företag som bygger riggar och plattformar och vid utgången av 2014 så hade man en orderbok på runt 17.5 miljarder skr. Den orderboken sträcker sig fram till 2021. Dock har antalet nya ordrar minskat allteftersom de gamla kontrakten blir färdigställda. Risken är att det inte kommer in några nya ordrar eller kontrakt efter 2020 samt att det kommer att bli en marginalpress. Risken för marginalpress är ganska stor i den marknad vi befinner oss i just nu. Det visar inte minst det kontrakt som Ratosägda Aibel vann mot just Kvaerner och fick med Statoil i Johan-Sverdrupfältet där priset per ton blev betydligt lägre än vad analytikerna hade räknat med.
Hur som helst kommer oljepriset att klättra uppåt igen och därmed sätta fart på investeringar som tillfälligt har stoppats. Jag bedömer det som troligt att Kvaerner, med den orderbok man redan har, kan övervintra och vinna nya kontrakt som kommer att sjösättas.Man behöver alltså inte vara så orolig. Det jag ser som den stora risken är att man nu skulle ta kontrakt med priser som innebär en lägre vinst framöver just på grund av den rådande situationen.

Skiftet i oljebranschen

Jag är förkyld och kraxig i halsen i dag. Detta faktum gör att jag har tid att formulera och skriva ner litet tankar om oljan och oljebranschen. Jag läste nämligen i senaste Placeringsguiden något som jag tror att många av oss inte är medvetna om: Att vi är inne i ett stort skifte av nästan samma dignitet som itskiftet vid milleniets början. I och med att man nu har börjat kunna använda oljeskiffer samt skiffergas så håller världens energikarta på att skrivas om. USA har på bara ett par års tid gått från att vara världens största importör av energi, till största delen handlar det om olja och gas, till att snart bli självförsörjande och till och med börja exportera igen. Det har till och med gått så långt att man idag ställer om hamnar och annan infrastruktur för att klara av export av gas istället för import.
Utbudet av skiffer och skiffergas är idag obegränsat vilket leder till att balansen mellan energislagen förändras till nackdel för oljan som då kommer att sjunka i pris vilket i sin tur sätter press på de traditionella oljebolagen. I Norge har faktiskt redan en del oljeprojekt lagts i malpåse eftersom de flesta bedömare anser att oljan kommer att gå ner i pris på några års sikt. Det säger sig själv att det kommer att få stora konsekvenser för vårt västra grannland samt dess oljeserviceindustri. Men vilka konsekvenser och vilka bolag kommer att få problem? Det står än så länge skrivet i stjärnorna men jag hoppas att ledningarna ser detta och börjar ställa om sina företag för en annan verklighet än den som har varit. I mitt fall har jag tre bolag i min portfölj som berörs av detta. Först och främst står naturligtvis Kvaerner som jag faktiskt har haft en trevlig resa med så här långt och eftersom de är specialister på sin marknad så har de nog insett farorna och börjat agera därefter med sina besparingsprogram och utveckling av en mer flexibel organisation. Jag kommer att behålla bolaget än så länge men med den förändringsprocessen som pågår kommer jag att ha en särskild bevakning på Kvaerner. Det andra bolaget är Ratos med sitt delägarskap i Aibel. Där hoppas jag på att Susanna Campbell och hennes medarbetare verkligen har satt sig in i vad som är på gång så att de inte blir totalt tagna på sängen om ett par år när det är tänkt att de ska börja skörda frukterna av sitt omställningsarbete i det här företaget. Mitt tredje innehav som troligtvis kommer att påverkas av det här är TGS-Nopec. Här är jag dock mer tveksam på hur det påverkar företaget. För att vara helt ärlig har jag absolut ingen aning om i vilken riktning TGS går om denna utveckling fortgår. Jag vill också slänga upp ett varningens finger till de som har sett och läst andra bloggar om TGS. Det är nog vettigt att ha med denna utveckling i sin analys också innan man går in och köper TGS-aktien på dagens nivåer.

En kort analys av Hafslund

Det  här är mitt första försök att skriva ner en analys så ta den för vad den är. Vill ni ha en mera djupgående analys av företaget rekommenderar jag den här ett par år gamla analysen. http://www.aktiefokus.se/2010/01/hafslund/

Hafslund är en norsk elproducent tillika nätägare, som har en mycket stor marknadsandel i Norge och är i det närmaste monopolist i Oslo med omnejd.

Under många år har de haft en mängd andra sidoverksamheter. Det verkar dock som att de sedan några år har koncentrerat sin verksamhet till det huvudsakliga. Vilket jag tycker verkar lovande. Förstår jag deras verksamhet och hur de tjänar pengar? Svaret på den frågan är ja.

Kursutvecklingen har inte varit så rolig under de senaste åren för de som har ägt aktien i ett par år. Se här http://bors-nliv.svd.se/index.php/detail/index/45596. dock ligger kursen och puttrar mellan 45 och 47 de senaste 6 månaderna. Börsvärdet ligger på ungefär 8,7 miljarder nok. P/E-talet går inte att räkna ut eftersom förra året var ett förlustår. 4-traders har inte satt någon estimerad utdelning för nästa år. Däremot har Hafslund i år delat ut 2.5 nok/aktie. Om man skulle räkna på en kurs på 44.7 så blir det en direktavkastning på i runda slängar 5.6 %. Frågan är väl om det är rimligt att företaget kan dela ut den summan nästa år igen. Om det är så är det helt klart ett mer intressant alternativ än det stora energiföretaget i vårt östra grannland, som jag tycker känns något dyr idag.

Det som oroar är den negativa trend jag ser i vinst och resultat från 2005 och framåt. Se följande: http://2012.hafslund.no/nokkeltall/ Då speciellt de senaste 2 årens rejäla tapp. Vad betyder det för framtiden? Har vi sett slutet på en period där företaget har kunnat ta ut mera i pris än vad som är möjligt framgent? Eller blir det en comeback för Hafslund? Många frågor, kanske någon kan räta ut något frågetecken. Ett svar kan jag  ge: Jag kommer att hålla ögonen på företaget och eventuellt investera i det till en kurs runt 44 nok.

Hundens Allehanda

En kynologisk Tidskrift

z2036

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

petrusko

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Fattigbonddräng Plöjer och Sår

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Grazing Lady

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Fermentum vitae

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Christoffers investeringsblogg

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Aktiefokus

Process för bättre fundamentala analyser

miljonär innan 30

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Lundaluppen

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.

Gustavs aktieblogg

Ett CP:s investeringar och ekonomiska funderingar.